Rapport angående inköp av ny resesäng.

Jag har fått en ny transportbur. Likadan som den gamla men en nyare årsmodell. Tro inte att det blir roligare att vara inburad i den för det.
Bara namnet har en otrevlig klang. "Transportbur", det innebär att jag ska transporteras någonstans, vanligtvis till veterinären. Vet inte vad det är, men det innebär alltid obehag för mig.
Sist tex, sista resan med gamla buren för övrigt, då var jag lite ähh... lös i magen. Då ville Eva, som min doktor heter, ta prover på mig. Blodprover, ur tassen, med en spruta. Jag säger bara No, no, no, no. Inte ur min tass! Jag kämpade för livet. Då stack hon mig i nacken! Fuskkärring! Åh, shit vad jag blev yr, fick verkligen anstränga mig för att inte somna. Satt i mattes knä och såg dubbelt. Det enda som höll mig vaken var mattes knorrande mage och sköterskan som kom in med jämna mellanrum och frågade om jag sov. Efter flera långa stunder kom hon in och stack mig i nacken, IGEN. Nu snurrade det till i huvudet och jag kräktes rakt på deras blanka golv. Utifrån korridoren hörde jag hur hon sa: "Nu kräks hon, så nu somnar hon nog snart, haha" Sen minns jag inget mer. Vaknade och hade bandage runt tassen, matte sa att "nu är vi färdiga här" och det höll jag verkligen med om. Skelögd och groggy lades jag in i buren, men jag vinkade till sköterskorna, med min lilla tass med långfingret pekande upp ur bandaget, vinkade hela vägen när jag gungande bars ut till bilen av matte.

Stay tuned:
I nästa rapport kommer förklaringen till att det blev den burens sista resa....